För kapitalism och ateism    

Nyheter   Tidskriften   Bokhandeln   Länkar   Kontakt         Om Ayn Rand   Om objektivismen   Ordlista

Några ord om ord Radikalen fokuserar på filosofiska frågor och innehåller en del facktermer. Sådana filosofiska begrepp som "metafysik" och "epistemologi" är för några av oss lika vardagliga som "kylskåp" och "badrum". För andra är det svårbegripliga ord. Därför skall vi     när vi lanserar tidskriften i en pappersversion     till nya prenumeranter skicka med en ordlista. Den skall förklara svåra ord och kan också innehålla några personnamn som t.ex. "Leonard Peikoff", "Aristoteles" och "Immanuel Kant". Nedanför finns ett embryo till en sådan ordlista. Du är välkommen att tipsa oss om ord som du vill att vi tar med i listan. Mejla till redaktionen@radikalen.se   Abort Ja, det är ju ingen läsare som behöver informeras om vad det här ordet betyder. Men vi kan likväl passa på att starta ordlistan med det, och påpeka att Radikalen till hundra procent försvarar kvinnors rätt att abortera bort oönskade foster. Och vi tycker det är synd att det inte finns någon kvinnorörelse i Sverige som försvarar kvinnors rättigheter. De s.k. feministiska grupper som finns är mer eller mindre irrationella och försvarar tyvärr inte kvinnors rättigheter. Livets rätt börjar direkt efter födseln. Det finns det en kunskapsteoretisk orsak till som vi skall skriva om i tidskriften. Och varje enskild kvinna äger självklart sin egen kropp.   Agnosticism Vi som skriver i Radikalen har lite olika uppfattningar om hur det här ordet bäst bör definieras. När Filip Björner använder det här begreppet så menar han att agnosticism är ett kunskapsteoretiskt ställningstagande inför gudsbegreppet som går ut på att tvivla på att det kan finnas någon Gud. Agnosticism är enligt honom gudstvivel. Han anser också att agnosticism är ett irrationellt ställningstagande, som är ett resultat av att skepticism tillämpas på gudsbegreppets natur.   Ateism De flesta människor känner ju till det här begreppet. Men vad betyder det? Det finns en del olika definitioner, som inte stämmer helt och hållet överens med varandra. När Filip Björner använder det här begreppet så menar han att ateism är ett kunskapsteoretiskt ställningstagande inför gudsbegreppet som går ut på att förneka att det kan finnas någon Gud. Ateism är enligt honom gudsförnekelse. En rationell och saklig gudsförnekelse följer logiskt av att en objektiv kunskapsteori tillämpas på gudsbegreppets natur.   Axiom Ett axiom är en oreducerbar utgångspunkt för mänsklig kunskap. Ett viktigt exempel är axiomet "Existensen existerar". Det uttrycker i tautologiskt-upprepande form ett faktum som inte kan förnekas utan att samtidigt förutsättas. Om inte existensen hade funnits, så hade det inte funnits någonting alls som vi kunde ha någon kunskap om. Att existensen existerar är därför ett oundvikligt faktum även för ett sådant korkat medvetande som på allvar försöker förneka att existensen finns.   Determinism Uppfattningen att verkligheten är kausalbunden och att fri vilja därför inte finns. (jmfr. vilja och indeterminism.)   Dikotomi Två alternativ som ömsesidigt utesluter varandra. En dikotomi kan vara sann eller falsk.   Dogmatism Osaklig och godtycklig tro. (jmfr. skepticism.)   Egalitarianism Värderingen att jämlikhet är bättre än frihet och rätt. Jämlikhet skall inte förväxlas med rättslikhet.   Enskildheter En del människor har svårt att tänka och agera principiellt. De är enskildhetsbundna och ser hellre till enskildheter här och nu istället för till principer. (Jmfr: pragmatism.)   Epistemologi. Synom till kunskapsteori, som är filosofins andra ämnesområde, och som handlar om kunskapens natur, möjlighet och grund.   Fri vilja Termen "fri vilja" är en tautologi därför att all vilja alltid är fri. (Se vilja.)   Gudsbegreppet Gud existerar inte! Gudsbegreppet klassificerar därför en typ av fantasimonster. (Jo, Gud är ju i regel ett fasligt blodtörstigt monster, vilket t.ex. Bibelns gud är.) Den följande definitionen har Filip Björner kläckt: Gud är ett väsen som äger kraft att skapa och/eller ingripa i naturens skeenden på ett sätt som avviker från det kausalt möjliga.   Identitetslagen En sak är vad den är. En sak är alltid sig självt. En sak är alltid begränsad och absolut. Identitetslagen betecknas ofta med termen "A är A".   Indeterminism Uppfattningen att viljan är icke-kausal och därför finns. (jmfr. vilja och determinism.)   Kant, Immanuel Filosof (1724-1804). Han impotensförklarade människans förnuftsförmåga och han hävdade att självuppoffring var ett etiskt självändamål.   Kantianism Tankeströmningar som bygger på premisser i Immanuel Kants filosofi.   Koherens Att premisser, tankar och idéer motsägelsefritt överensstämmer med varandra. (Jmfr. logik och korrespondens.)   Kompositionsfelslut Ett exempel på detta felslut är om en person hävdar att "om våra minsta beståndsdelar är partiklar som saknar fri vilja, då måste även människans medvetande sakna en fri vilja." Detta är fel av samma orsak som det vore fel att påstå att "de partiklar som bygger upp våra ögon måste ha förmågan att se, för annars skulle inte ögonen kunna se någonting."   Konkreter Synonym till "enskildheter". En del människor har svårt att tänka och agera principiellt. De är konkretbundna och ser hellre till konkreter här och nu istället för till principer. (Jmfr: pragmatism.)   Korrespondens Att premisser, tankar och idéer överensstämmer med verklighetens fakta. (Jmfr. logik och koherens.)   Korrolär En logiskt oundviklig följdsats.   Kunskapsteori Filosofins andra ämnesområde, som handlar om kunskapens natur, möjlighet och grund. (Synonym epistemologi)   Logik Ayn Rand definierade logiken som "den motsägelsefria identifikationens konst". Det var dock Aristoteles som först utarbetade logikens grunder och etablerade den som en gren av den filosofiska vetenskapen. (Jmfr: koherens och korrespondens)   Metafysik Filosofin har fem ämnesområden, och metafysiken är det första av dem. Metafysiken är studiet av verklighetens yttersta natur. Det är ett litet ämnesområde att utforska, men det är samtidigt det mest allomfattande ämnesområdet som man kan studera, för det har sin relevans för alla andra studier man kan ägna sig åt. Filosofins fem ämnesområden är metafysik, kunskapsteori, etik, politik och estetik. De två första är grundläggande och bildar fundamentet för de tre andra. En synonym till metafysik är ontologi. Begreppet metafysik har i de förhärskande filosofierna fallit i onåd, vilket beror på Kants inflytande. I den förringande användningen av begreppet metafysik anser man att all metafysik är spekulation. Det är ett enormt felslut, för om det inte är absolut säkert att existensen existerar, så finns det inte heller någon existens att spekulera om.   Objektivism Namnet på Ayn Rands filosofi.   Objektivitet I sin allra enklaste bemärkelse är objektivitet viljan att respektera fakta.   Orsakslagen En sak måste agera i enlighet med sin natur. Orsakslagen är en korrollär till identitetslagen.   Pragmatism Enklast uttryckt är pragmatism en principlös etisk hållning.   Psykoepistemologi En vetenskap som studerar gränsområdet mellan kunskapsteori och psykologi, och som är särskilt inriktad på att studera samspelet mellan medvetandet och undermedvetandet.   Qua Skall utläsas "så som varande" eller "i sin egenskap av". Begreppet qua passar utmärkt att använda när man i en särskild kontext vill framhäva att man främst fokuserar på en särskild aspekt hos den entitet man studerar.   Religion Filip Björner har studerat idéhistoria, religionshistoria, filosofi och vanlig historia. Han har studerat en hel del olika definitioner av begreppet religion, och han anser att de flesta av de definitionerna omnämner kännetecken som följer av religionernas kärnidentitet. Därför är de flesta definitionerna av begreppet religion onödigt långa och tillkrånglade. Han definierar religion som organiserad teism. (Se teism.)   Skepticism Osaklig och godtycklig tvivel. (jmfr. dogmatism.)   Subjektivism Uppfattningen att fakta kan skapas medelst rent önsketänkande.   Tautologi Tårta på tårta. En upprepning eller en dubblerande synonymformulering. Tautologier är användbara för att uttrycka axiom och andra slags fundamentala satser. Och förövrigt kan de ibland vara uppiggande att använda rent språkligt, litterärt.   Teism När Filip Björner använder det här begreppet så menar han att teism är ett kunskapsteoretiskt ställningstagande inför gudsbegreppet som går ut på att tro att det finns en Gud eller flera gudar. Teism är enligt honom gudstro. Teism är en irrationell uppfattning som följer av att en dogmatisk kunskapsteori tillämpas på gudsbegreppets natur.   Vilja Viljan är ett medvetandes möjlighet att fatta val. Viljan är ingenting mystiskt. Viljan är i sig självt ett kausalsamband. Därför är både determinism och indeterminism fel.(Jmfr. fri vilja.)